Tennisarmbåge - Effektiv avlastning av lateral epikondylit | Rehaboteket

Tennisarmbåge (lateral epikondylit)

Tennisarmbåge är ett smärttillstånd i ett senfäste på armbågens utsida (lateral epikondylit). Smärtan vid tennisarm orsakas av att senfästet på armbågens utsida blir inflammerat med smärta, stelhet och även kraftlöshet i handen som följd. Tennisarmbåge har direkt samverkan med handen och handledens rörelser och orsakas ofta av bla racketsporter så som tennis och squash men även av arbetsrelaterade situationer ofta med verktyg eller kraftigare belastning av handen eller handleden.

Vad är tennisarmbåge?

Tennisarmbåge är ett smärttillstånd i armbågens yttre senfästen orsakat av överbelastning från handen och fingrarnas sträckmuskulatur. Överbelastningen utlöses ofta av upprepade ensidiga rörelser under längre perioder eller under intensivare aktiviteter. En hårdare period med mycket tennisspelande med upprepade likartade rörelser om och om igen kan vara en utlösande faktor likväl som ett upprepat rörelsemönster med mindre belastning. Arbetsmässigt så kan en intensivare period med mycket användande av tunga verktyg exempelvis en hammare utlösa inflammationstillståndet i armbågen. Tennisarmbåge är överrepresenterat hos personer över 40 år och skapar ofta smärta lokalt över armbågens yttre benutskott där handen och fingrarnas muskulatur fäster. 

Armbågens anatomi

Armbågsleden är uppbyggd av tre ben, överarmsbenet (humerus) och de två underarmsbenen (radius och ulna). Armbågsleden är en så kallad gångjärnsled och fungerar liknande ett gångjärn. Överarmsbenet humerus har två mindre benutskott epikondyler som sitter på nedre delen av överarmen. Epikondylerna kan lätt identifieras som två mindre ben utskott på armbågens in och utsida.
Det yttre benutskottet heter laterala epikondylen och är smärtpunkten för tennisarmbåge, tennsarmbåge benämns ofta även som lateral epikondylit. Det inre benutskottet benämns som mediala epikondylen och är smärtpunkten för golfarm, medial epikondylit. 
Armbågsleden är uppbyggt med flera ligament, muskler och senor som håller ihop och stabiliserar armbågsleden. Runt armbågsleden finns flera slemsäckar (bursor), slemsäckarna har för avsikt att skydda leden och även underlättar rörelse i armbågsleden. 

Smärtan vid tennisarmbåge på armbågens utsida ( lateral epikondylit) har direkt samband med de muskler i underarmen och handen som bidrar till vår förmåga att böja och sträcker fingrarna och handleden uppåt i handen. Dessa muskler kallas även extensormusklerna och har sitt ursprung från den lateral epikondylen, smärtpunkten vid tennisarmbåge.  Orsaken till tennisarmbåge involverar handledens rörelse och belastning trots att smärtan och inflammationen uppstår i armbågen.

Avlastning av handleden vid tennisarmbåge innebär att handledens muskulatur avlastas effektivt och ge ofta direkta positiva resultat vid smärta och inflammation vid tennisarmbåge. 

Orsak till tennisarmbåge (lateral epikondylit) 

Överbelastning 
Upprepade aktiviteter involverande handen och fingrarna stäckmuskulatur med motstånd ökar risken för att drabbas av tennisarmbåge. Dessa situationer uppstår dagligen inte bara på tennisbanan utan drabbar lika ofta hantverkare, motionärer tränandes med vikter och personer arbetandes med upprepade ensidiga arbetsmoment vid ex fabriker eller produktionspersonal. Ökad belastning på det yttre senfästet i armbågen ( laterala epikondylen) orsakar små bristningar i underarmsmuskulaturens senfäste med lokal inflammation och smärta som följd. Det är vanligare att den dominanta armen utvecklar lateral epikondylit men tennisarm kan även drabba den icke dominanta armen. 

Utsatta aktiviteter och arbetsmoment
Det är inte bara vid tennis som man får ont i sin arm även fast problemet heter tennisarmbåge. Tennisspelaren är extra utsatt med frekvent användande av sin arm vid spel. De flesta racketsporter med hög frekvens ökar risken för att utveckla tennisarm ( lateral epikondylit).
Träningsaktiviteter och arbetsmoment och arbetsmiljö påverkar i högsta grad risken att utveckla tennisarm. Målare, bilmekaniker, kontorspersonal arbetandes med en datormus, serveringspersonal, kökspersonal, produktionspersonal är alla arbetskategorier som upprepade gånger varje dag utför ensidiga arbetsmoment i hand och handleden. Risken ökar i takt med att arbetsmomenten utförs upprepade gånger med vikt i handen, ex en målare med en blöt roller. Vikten från redskapen ökar belastningen i handleden med större risk för att utveckla tennisarmbåge. 

Ålder
De flesta personer som utvecklar tennisarm är mellan 30 och 50 år med en överrepresentation hos personer över 40 år. 

Problem vid tennisarmbåge 

Tennisarmbåge är generellt smärta och problem som smärtar lokalt över armbågens utsida men problemet leder ofta till andra belastningsrelaterade problem som en direkt orsak. Tennisarmbåge utvecklas ofta succesivt över tid med en dov och lokal smärta i armbågens yttre senfäste, lokalt sitter problemen över det runda benutskottet som man lätt känner genom att lägga handen över armbågens utsida. Det är sällan att man kan härleda smärtan till något specifikt skadetillfälle annat än ex en intensivare arbets- eller träningsperiod hand och arm vilket så ofta är fallet vid överbelastningsrelaterade problem. Ytterligare tecken på problem med tennisarmbåge är en upplevd kraftlöshet i handen. Tennisarm härleds till armbågen men tenderar att även påverka handen och fingrarnas kraft och funktion vilket kan orsaka problem med att greppa och vrida i handen och i vissa fall. Förklaringen till att handen och handleden påverkas I samband med tennisarm kan enkelt förklaras med att handen och fingrarnas böj och sträck muskulatur fäster i armbågen och i takt med att man aktiverar hand, handled och fingrar ökar belastningen i armbågen.

Tecken på tennisarmbåge 

  • Lokal smärta över armbågens utsida med ibland strålande smärta ned mot handen. 
  • Tydlig smärtutveckling i det yttre senfästet i armbågen när handleden böjs uppåt mot motstånd 
  • Tennisarm kan ofta utlösa kraftlöshet i handen och armen. När handen och underarmens muskulatur spänns utlöses smärta i det inflammerade senfästet med kraftlöshet som direkt följd orsakat av smärtan i armbågen. 
  • Rotationsproblem i underarmen ex svårigheter att skruva i en skruv eller problem med att vrida om en nyckel i ett trögt dörrlås. 
  • Lokal värmeutveckling, tryckkänslig och rodnad över armbågens yttre senfäste och även in vissa fall i armen. 
  • Lokal stelhet i armbågsleden med ursprung från armbågsledens utsida. 

Hjälp vid problem

Tennisarmbåge går ofta över av sig själv över tid men det finns flera olika sätt att avlasta tennisarmbåge för att snabbare läkning. En tidigare reaktion ger ofta en snabbare läkning vid tennisarm då graden av problem enklare kan avlastas. 
Det finns flera olika hjälpmedel för att effektivt avlasta tennisarm vardagligt, på arbetsplatsen eller vid idrott och motion. 

  • Avlastning. Om tennisarmbågen har orsakats av en tydligt identifierad situation ex arbetssituation eller intensivt tennisspelande är avhållsamhet vid intensiv smärta första naturliga steget vid tennisarmbåge. Avhållsamheten upprepad tyngre belastning som kan påverka problemen negativt.

Avlastande armbågsskydd
Ett avlastande epikondylitbandage även kallar tennisarmbågsband bidrar till att minska belastningen från handleden upp i armbågens inflammerade senfäste. Epikondylitbandaget placeras över underarmens muskulatur nedanför den smärtande inflammationen som sitter över armbågens yttre senfäste. En avlastande produkt för tennisarm ger ofta direkt smärtlindring vid problem med tennisarm. Principen med ett skydd för tennisarm är att skapa ett avlastande tryck över muskelbuken på underarmens utsida. Aktivering av underarmsmuskulaturen är den huvudsakliga funktionen för att böja och sträcka i hand och handled vilket är en av de stora bidragande orsakerna till att man utvecklar tennisarmbåge. Effekten av skyddet för tennisarm är att skapa ett avlastande tryck för att ta upp en del av kraften som kommer från handleden och fingrarna upp i armbågen. Beroende på produkt och funktion kan avlastningen enkelt regleras men grundprincipen är att skyddet för tennisarm måste ha en tryckökande pelott som ytterligare förstärker det riktade avlastande trycket mot underarmsmuskulaturen för att minska belastningen i det inflammerade senfästet. 
Ett avlastande skydd för tennisarm är ett väldigt funktionellt hjälpmedel för tennisarm och säkerställer rätt avlastning dag som natt. Vid tyngre belastning till exempel racketsport så som tennis och padel eller arbete med tyngre verktyg eller ensidiga upprepade arbetsmoment ökar behovet av en kraftfullare avlastning. Skyddet måste alltid vara justerbart för att kunna möta och anpassa armbågsskyddets funktion i linje med det unika behovet för stunden eller för det specifika arbetsmomenten. 

Avlastande handledsstöd, stretching, ergonomi för tennisarmbåge

  • Med tanke på handledens involvering i orsaken till tennisarmbåge så upplevs ofta ett avlastande handledsstöd som en väldigt effektiv lindring vid tennisarmbåge. Handledsstödet placerar handleden i ett gynnsammare läge för avlastning av tennisarmbåge. Handledsstödet kan även med fördel användas nattetid för att effektivt motverka smärta orsakat av sovande med böjd handled. Ett handledsstöd kan även användas efter skada i förebyggande syfte och under rehabilitering av tennisarm. 
  • Stretching är ofta ett effektivt sätt att stärka underarmsmuskulaturen och även förbättra muskelns flexibilitet med avsikten att minska belastningen över det inflammerade senfästet. Stretching av tennisarmbåge  skall inte smärta vid utövande utan genomförs mjukt och kontrollerat. En sjukgymnast är ofta väldigt duktig på att utforma individuella rehab och träning/stretching program i linje med dina unika behov.
  • Ergonomi, åsyftar till att anpassa arbetsplatsen för att förebygga problem. En ergonom har möjlighet att från grunden analysera arbetsrelaterade orsaker till tennisarmbåge (lateral epikondylit). Genom att inspektera arbetsställning, utrustning, belastning, felbelastning och andra arbetsrelaterade miljöer kan en ergonom utforma ett helt program för tennisarm i din arbetsmiljö

Om din lösning inte har gett märkbara resultat inom några veckor så rekommenderas att du tar kontakt med din lokala vårdcentral.  

Texten är granskad av:

Maja Nilsson
Leg Fysioterapeut

Jag heter Maja Nilsson och är legitimerad fysioterapeut av Socialstyrelsen. Min fysioterapeutexamen, med inriktning beteendemedicin, tog jag på Märlardalens Högskola och sedan fortsatte jag att vidareutbilda mig. I idrottsmedicin, dry-needeling, idrottsmassage, tejpning, tyngdlyftning och crossfit level 1. Och så ortopedisk manuell terapi (OMT 2) som jag läser nu.

 
 
Omdömen på trustpilot:
 8,9 / 10
 
Omdömen på facebook:
 4,8 / 5