Mortons Neurom

Mortons neurom är en vanlig orsak till smärta och problem i framfoten. Mortons neurom eller mortons syndrom som det ofta kallas är en lokal nervinklämning av tårnas nervbanor i framfoten. Nerverna som löper ned mot tårna passerar genom det främre fotvalvets ledhuvuden (metatarsalleden) som ofta är nedsjunken i samband med ökat tryck mot nerverna. Problem med Mortons syndrom kan underlättas med pelottsula för effektiv avlastning och stöd över framfoten. 

Vår mest sålda produkt

Storsäljare
Pelottsula för framfotsproblem

Pelottsula är en smidig men effektiv sula för problem med framfoten. Pelotten lyfter och avlastar främre trampdynan effektivt.

249 kr

Bakgrund

Mortons neurom - I ett nedsjunket främre fotvalv minskar avståndet mellan ledhuvudena i framfoten med ökad risk för nervinklämning i framfoten.  Mortons neurom drabbar oftare kvinnor än män vilket enkelt kan förklaras av bla. ökad användning av klackskor som direkt ökar belastningen på det främre fotvalvet med större risk att drabbas av ett nedsjunket främre fotvalv. Nervinklämningen i framfoten - mortons neuron uppstår ofta mellan 3 - 4:e tåled mitt över framfoten men förekommer även mellan 2–3 :e tåleden. Smärtan i framfoten uppstår ofta initialt som lokalt molande smärta i framfoten och utvecklas ofta vidare till intensiv "knivande" belastningssmärta lokalt över ledhuvudena mitt över framfoten. Smärtan orsakas av att framfotens ledhuvud skapar ett tryck direkt mot nerven som på grund av trycket kan blir inflammerad. 

Smärtan vid Mortons syndrom beskrivs även ofta som "elektrisk stöt" i mellanfoten vid belastning och kan beroende på lokal inflammation i nerven även smärta i viloläge. Vid problem med Mortons neurom ökar ofta smärtan i framfoten vid användning av trånga skor och framförallt vid kombinationen trånga skor och hög klack. De trånga skorna ökar trycket över framfoten och bidrar till att ledhuvudena ytterligare trycker mot nerven i framfoten. Om skon samtidigt har klack bidrar klacken till att belastningen lokalt flyttas till framfoten vilket ofta gör det omöjligt att fortsätta använda trånga klackskor tills dess att problemet har behandlats. Vid smärta och problem med mortons neurom vid idrottsligt utövande ökar ofta problemet i avvecklingsfasen i steget när belastningen över framfoten ökar.

Orsak

När det främre fotvalvet sjunker ned ofta på grund av överbelastning av framfoten uppstår en nedsänkning av framvalvet med en direkt effekt att ledhuvudena i förfotsvalvet förs närmare varandra. Mortons neurom som är en inklämning av nervens bana mellan ledhuvudena i framfoten, inlämningen skapar ett ökar tryck på nerven som vanligtvis utlöser intensiv belastningsrelaterad smärta vid varje steg och framförallt vid varje avveckling av steget när belastningen över framfoten ökar.
Vid återkommande tryck ökar risken att nerven blir inflammerad med effekten av att den svullnar upp lokalt, i det redan trånga utrymmet mellan ledhuvudena i framfoten ökar normalt trycket över den inflammerade nerven med risk för att smärtan övergår till inflammatoriska problem som även kan smärta i obelastade lägen. 

Symptom

  • Lokal smärta i framfoten vanligtvis mellan 3:e och 4:e ledhuvudet mitt i framfoten
  • “Knivande” smärta periodvis i belastade lägen
  • Återkommande förhårdningar under framfoten är ett tecken på att främre valvbågen är nedsjunken som kan vara grundorsaken till nervinklämningen 

Hjälp vid problem

Vid problem kan en pelott, ett hjälpmedel som har för funktion att återföra valvbågen i ett normalt läge fungerar bra. Pelotter är ett lyftande framfotsstöd som har för funktion av stödja främre valvbågen och avlasta främre trampdynan. Framfotspelotten har en form och konstruktion som hjälper till att lyfta främre fotvalvet med en direkt avlastande effekt över mortonsneurom och det trycket som ledhuvudena skapar över nervbanorna. En framfotspelott klistras normalt direkt in i skon alternativ är monterad på en 3/4 sula för att underlätta förflyttning av pelotterna. Vid problem med mortons neurom är det viktigt att använda pelotter i alla skor för att säkerställa att förfotsvalvet trycker minimalt över nerven. Vid användning av pelotter i ex sandaler eller skor med mindre utrymme rekommenderas att pelotten klistras direkt i skon. Vid användning av pelotterna i vanliga skor kan 3/4 sulan användas alternativ att man klistrar pelotten på en tunnare sula som man kan flytta mellan olika skor.
Skovalet är även av högsta vikt, en för trång sko eller en sko med klack påverkar belastningen negativt men på två olika sätt.
En trång sko kommer att öka risken för att trycka ihop framfoten vilket betydligt försämrar pelottens lyftande funktion och påverkar effekten av hjälpmedlet. Säkerställ att skorna är tillräckligt breda för foten så att pelottens lyftande effekt inte försämras.
Fotens ställning i skorna är även viktigt att tänka på. En klacksko flyttar belastningen från hälen och bakfoten till mellanfot och framförallt framfoten vilket även det kommer att påverka pelottens lyftande och avlastande funktion. I många fall är frekvent användande av klackskor en bidragande orsak till att valvet sjunker ned om det finns möjlighet att undvika klackskor så är det en ytterst funktionell åtgärd. Skovalet får en ofta framträdande roll för hjälp vid mortonsneurom, vanligtvis upplevs en bredare promenadsko med en inarbetad framfots rulle som ytterligare bidrar till minskad belastning över framfoten i avvecklingen av steget som en befrielse vid längre belastning och promenader. Att kombinera en funktionell sko med ett effektivt framfotsstöd som en ortopedteknisk pelott ger ofta en mycket bra effekt för mortons neurom. 

Vanliga frågor

Fråga. Jag har mortons neurom och har provat olika pelotter med blandat resultat. Hur fungerar en pelott och varför fungerar visa pelotter bättre för mig? 
Svar. Funktionen i en framfotspelott är beroende på flera olika faktorer och en korrekt tillverkad pelott ger vanligtvis en helt annan effekt. Många pelotter på marknaden idag är industritillverkade men en storlek på pelotten, en höjd och samma hårdhet oavsett storlek på foten. För att en pelott skall kunna ge rätt stöd så är det av yttersta vikt att pelotten är anpassad efter fotens storlek och även kroppens vikt. En pelottsula i storlek 36 behöver i regel ha en mindre pelott med lägre höjd och kan vara tillverkad av ett aningen mjukare material än en pelottsula i storlek 45 då den större foten behöver ha ett större stöd och vanligtvis även vara av hårdare material utifrån ett generellt antagande att en person med större fötter och väger mer. Ortopediska pelotter tillgodoser dessa behov medans mindre noggranna tillverkare vanligtvis inte tar hänsyn till en helhetsbild på samma sätt. 

Fråga. Hur skall jag använda pelotterna vid problem med mortons neurom?
Svar. Pelotterna används med fördel när man belastar framfoten vilket vi gör hela tiden då vi är står och går. Det finns olika pelotter som fungerar i skor men även modeller som är speciellt anpassade för att förbättra stödet för framfoten i sandaler. Säkerställ att förfotsvalvet får så mycket stöd som möjligt i så många situationer som möjligt så går nerven mindre tryck på sig och den lokala inflammationen med bättre möjlighet att avlastas.

Fråga. Hur skall pelotten sitta på sulan? 
Svar. Applicering av framfotspelotter vid problem med mortons neurom skall appliceras korrekt för bästa funktion. Rätt applicerat sitter pelottens framkant precis bakom tårnas grundled dvs bakom den direkta smärtpunkten. Även fast smärtan upplevs mitt över tårnas grundled i framfoten skall pelotterna appliceras från smärtpunkten och bakåt mot hälen till för ett bra resultat  Mät avståndet från hälen fram till tårnas grundled med ett måttband. Det är viktigt att pelotten inte sitter för lågt fram ex över främre valvbågen. En pelott som är rätt monterad känns initialt som om att den är lite för hög, många upplever det som om att man går på en “knöl” och att den sitter mitt under foten, vilket den gör för bästa effekt vid problem med mortons neurom. Den ovana känslan vid användning av pelotter försvinner redan efter någon dags användning.

Se alla våra framfotspelotter

Senast uppdaterad 2022-03-25

Denna text har granskats av:

Jag heter Maja Nilsson och är legitimerad fysioterapeut av Socialstyrelsen. Min fysioterapeutexamen, med inriktning beteendemedicin, tog jag på Mälardalens Högskola. Är bla.a vidareutbildad inom OMT steg 2, CSPT (certified Sports Physiotherapist), idrottsmedicin, dry-needling & skivstångsrehabilitering. Jag driver en Idrottsskadeklinik samt arbetar med idrottslag.